Lärdomar från Japan – Kvalitet som drivkraft för samhällsutveckling

I tider av stora samhällsutmaningar – med energikriser, volatila inflationstakter, geopolitisk osäkerhet, ökade hållbarhetskrav och erfarenheterna från en global pandemi – växer behovet av att återvända till grundläggande frågor: vad skapar långsiktig hållbarhet och resiliens i organisationer och samhällen? Här erbjuder kvalitetsrörelsen viktiga insikter, inte minst genom de erfarenheter som kan dras från Japan, där kvalitet sedan decennier har betraktats som en kulturell och samhällelig angelägenhet, långt bortom metoder och verktyg.

Årets konferens i Tokyo tydliggjorde att kvalitet i grunden handlar om kultur, ledarskap och människors engagemang. Flera presentationer betonade vikten av ett ledarskap som aktivt deltar i förbättringsarbetet. Ett konkret exempel var ledare som regelbundet besöker gemba – verksamhetens vardag – för att visa närvaro och engagemang. Kvalitetscirklar lyftes fram som ett kraftfullt arbetssätt för att systematiskt involvera medarbetare för att ta tillvara kunskap och erfarenheter.

Ett återkommande tema var att TQM:s grundprinciper är tidlösa, men måste tolkas i ljuset av dagens kontext. AI och digitalisering skapar nya möjligheter, men används än så länge främst för kontroll och inspektion. Den stora utmaningen framåt blir att nyttja teknologin i kreativa utvecklingsprocesser, där människans bedömning fortsatt spelar en avgörande roll.

Samtidigt markerade konferensen en viktig förflyttning i kvalitetsrörelsen: från ett ensidigt fokus på kund- och intressentperspektivet till att omfatta ett bredare hållbarhets- och samhällsfokus. Kvalitet förstås alltmer som ett bidrag till långsiktigt värdeskapande – inte bara för organisationer och deras kunder, utan också för människor, samhällen och framtida generationer.

Konferensen gav också intressanta kulturella perspektiv. I Japan präglas arbetssättet av ett kollektivt, familjeorienterat synsätt – i kontrast till den starkare individualismen i väst. Trots landets ”30 förlorade år” i ekonomin märktes en tydlig optimism och framtidstro.

En central insikt var vikten av att sätta människan i centrum: att skapa förutsättningar för engagemang, kreativitet och en långsiktig kvalitetskultur. Förbättringar behöver inte bara implementeras, utan också standardiseras för att bli hållbara över tid. Digitala analyser kan här utgöra viktiga stöd i förbättringsarbetet.

Inspirerande exempel kom bland annat från besök hos biltillverkaren Subaru, där man budgeterar särskilda resurser för att alla team ska ges möjlighet att arbeta med förbättringar. Andra återkommande budskap var vikten av att minska avståndet mellan ledning och medarbetare, främja en öppen och modig kultur, se förändring som en möjlighet och ta ansvar tillsammans som team.

Vårt eget bidrag handlade om hur organisationer kan förstå och omsätta värderingar i praktiken. Genom vår forskning i samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset vill vi bidra till att utveckla idéer om vad som kännetecknar ledande organisationer och bygga broar mellan forskning och praktik. Vår ambition är att skapa nya perspektiv på hur organisationer kan bli både mer hållbara och resilienta – med värdegrunden som kompass.

Tre centrala lärdomar kan särskilt lyftas fram:

• Människan i centrum.Kvalitet bygger på kultur, ledarskap och engagemang. Konferensen visade hur närvarande ledarskap – exempelvis genom regelbundna gemba-besök – och arbetssätt som kvalitetscirklar skapar delaktighet och långsiktig förbättringskraft.
• Kundfokus i en större helhet.Kundernas behov är fortsatt viktiga, men kompletteras nu av ett tydligare fokus på samhällsnytta och hållbarhet. Kvalitet förstås alltmer som ett bidrag till långsiktigt värdeskapande – för organisationer, människor och framtida generationer.
• Teknologi med mänsklig kompass.AI och digitalisering används i dag ofta för kontroll, men potentialen framåt ligger i att stödja kreativa utvecklingsprocesser. Förbättringar blir hållbara först när digitala verktyg kombineras med mänskligt omdöme och förmågan att standardisera lärdomar över tid.

Avslutningsvis vill jag uttrycka stor tacksamhet för den gästvänliga, inbjudande och generösa kultur vi mötte i Japan. Den värme och öppenhet som präglade både konferensen och de personliga mötena gav inte bara nya insikter om kvalitet och ledarskap, utan också en djupare förståelse för hur kulturella värderingar kan skapa förutsättningar för samarbete, utveckling och långsiktigt lärande. I en tid av samhällsutmaningar och ökade hållbarhetskrav blir dessa lärdomar särskilt viktiga – inte bara för organisationers framgång, utan för framtidens samhälle i stort.

- Anders Fundin, Forskningsledare SIQ