Kvalitetsarbete som skapar värde – för djur, kunder och medarbetare

Distriktsveterinärerna, som är en del av Jordbruksverket, har drygt 700 medarbetare som varje år hanterar över 300 000 kunduppdrag. De flesta ärenden gäller smådjur, men veterinärerna arbetar också med alla djurslag inklusive djurbesättningar. Som kvalitetschef och legitimerad veterinär arbetar Maria Tholander Hasselrot med att skapa gemensamma förutsättningar för hög kvalitet på Distriktsveterinärernas 65 kliniker runt om i landet.

– För oss omfattar kvalitet både systematiskt förbättringsarbete och veterinärmedicinsk kvalitet. Det innebär att följa regelverk, branschöverenskommelser, och normer, men också att väga in kundernas upplevelse och vår egen bedömning av vilken kvalitetsnivå verksamheten behöver hålla. Grunden är en patientsäker vård, säger Maria.

SIQ möjliggör erfarenhetsutbyte

Sedan runt 2010 är Distriktsveterinärerna medlemmar i SIQ. Det var möjligheten till nätverkande och tillgång till verktyg som SIQs kvalitetskulturindex som lockade. Medlemskapet sammanföll med startpunkten för det egna systematiska kvalitetsarbetet, med bland annat vårdhygien i fokus.

– Sedan dess har vi bland annat tagit bort klinikernas gardiner och förbjuder klockor och ringar i vårdmiljön. När vi utvecklar lokalerna ser vi strategiskt på hur arbetsflödena kan bli mer ändamålsenliga, effektiva och patientsäkra. I dag har vi mer kunskap och bättre rutiner, men det finns alltid mer att förbättra, menar Maria.

Medlemskapet i SIQ ger Distriktsveterinärerna möjlighet att jämföra sitt kvalitetsarbete med andra verksamheter och ta del av erfarenheter utanför den egna branschen.

– Vi tittar bland annat på tandvård och humansjukvård för att lära oss om hur andra ser på kvalitet. Nyligen var vi på ett SIQ-seminarium i Jönköping. Det var jättespännande att höra hur Region Jönköpings län lyckats knyta ihop kvalitetsarbetet med budgetarbete, hur de mäter och följer upp arbetet och hur deras processer ser ut, säger Maria.

Satsning på kompetensutveckling

I veterinärbranschen är aktuell kunskap och kontinuerlig kompetensutveckling avgörande för en jämn och hög kvalitet. Ett av Distriktsveterinärernas kvalitetsmål är därför att satsa på medarbetarnas utveckling. Årligen erbjuds uppåt 1 800 utbildningsdagar som är skräddarsydda utifrån verksamheternas behov.

– Det är vi stolta över att kunna göra. Vi ska erbjuda patientsäker vård och då behöver vi kontinuerligt säkerställa att vi har rätt kompetens, rätt arbetssätt, rätt metodik och rätt utrustning.

Strukturerat kvalitetsarbete

På central nivå består kvalitetsenheten av en kurssamordnare, en ansvarig för antibiotikafrågor och hygien samt överveterinärer för respektive djurslag. Tillsammans fungerar de som en central stödfunktion för verksamheterna och de varvar det centrala uppdraget med kliniskt arbete.

– Vi har en stark förståelse i organisationen för varför kvalitetsarbetet är viktigt och är väldigt stolta över att vi jobbar strukturerat med kvalitetsfrågor för att hela tiden bli bättre, säger Maria.

De första överveterinärerna anställdes runt 2011, sedan dess har organisationen tagit stora kliv framåt. 

– Vi jobbar centralt med det gemensamma lärandet utifrån avvikelser och erbjuder support och stöd lokalt.  Det finns en oerhörd yrkesstolthet i att leverera god vård av hög kvalitet, säger Maria.

På ledningsgruppsnivå är delandet av goda exempel en stående punkt, och insikter och lärdomar sprids sedan i organisationen via regionchefer, klinikchefer och via överveterinärerna och respektive djurslags arbetsgrupper.

– Vi lär oss nya saker hela tiden. Just nu ser vi centralt över hur vi kan bli bättre på att registrera vårdavvikelser.

Utmaningar i organisationen

Det viktigaste kvalitetsarbetet sker lokalt på klinikerna, betonar Maria. Vid dagliga pulsmöten följer klinikchefer och medarbetarna upp avvikelser och identifierar förbättringar. Erfarenheterna sprids sedan vid behov vidare i organisationen.

Men Maria sticker inte under stol med att det är en utmaning med kommunikation och information i en geografiskt spridd organisation där förutsättningarna skiftar:

– Förutsättningarna varierar i landet kring djurslagsinriktning och storlek. Vissa mottagningar är mindre och har utmaningar med tid och resurser. Patienterna kommer alltid först.

Bättre kvalitet ökar patientsäkerheten

Sedan det systematiska kvalitetsarbetet infördes har mycket förbättrats, inte minst inom vårdhygien, antibiotikafrågor och introduktionen av nyanställda. Behandlingsriktlinjerna vid olika sjukdomar uppdateras och nya tillkommer och vårdavvikelser och vårdrelaterade infektioner följs upp.

Ytterst handlar kvalitet om ett systematiskt förhållningssätt till patientsäkerhetsfrågorna. Det ställs höga kunskapskrav på en distriktsveterinär som hanterar allt från smådjur till kor och hästar.

– Vi har jour dygnet runt årets alla dagar och ett smittskyddsuppdrag som kräver ständig smittskyddsberedskap, så vi kan skala upp för att skydda djurbesättningar vid utbrott av exempelvis fågelinfluensan eller afrikansk svinpest, säger Maria.

Ett statligt bidrag gör det möjligt att finnas i hela landet och erbjuda jour dygnet runt, men huvuddelen av finansieringen kommer från kunderna.

– Kunderna står för 85 procent av våra intäkter. Därför är kvalitet nära förknippat med både kundernas förtroende och verksamhetens ekonomiska resultat, avslutar Maria.