Av de tio största är sex utpräglade plattformsföretag. Apple, Microsoft, Amazon, Alphabet, Facebook och Alibaba har alla sin utgångspunkt i plattformstänkande. Vad är anledningen till framgångarna för plattformsstrategin som modell och varför är framväxten av plattformar så stark inom näringslivet? Hur kan organisationer med verksamhet på många olika platser använda sig av en plattformsstrategi för att uppnå både stabilitet och vara snabbrörliga?

”Ingen skall djärvas köpa eller sälja eller bedriva någon handel annorstädes än i torgstaden”, står det år 1284 i Jönköpings privilegier givna av Magnus Ladulås. Det är kungen själv som skriver brevet som ger stadsrättigheter. Dessa innebär en officiell rätt att driva handel och hantverk. Historiskt är handeln knuten till den formella makten och ett sätt att styra riket. Reglerna för handeln och torget utgör en struktur som reglerar rätten att bedriva torg, rätten att begära in platsavgifter och rätten att få sälja varor. Det är en svindlande tanke att ett torg på 1600-talet i Stockholm har likheter med handeln som sker på plattformsföretaget Amazon. Och modellen fungerar för det amerikanska företaget. Amazon ökade sin omsättning det andra kvartalet 2020 till 88,9 miljarder dollar. Kvartalsvinsten fördubblades till 5,2 miljarder dollar jämfört med samma tidsperiod året innan. Det är samma period som coronopandemin har medfört en extrem utmaning för samhället, världsekonomin och handeln. 

En viktig aspekt att hålla i minnet är att en plattform som oftast är centralt styrd och ägd, vare sig det är ett torg i Stockholm på 1600-talet eller en globalt tillgänglig digital plattform. Idén om internet är att det finns en hög grad av decentralisering – att standarder och protokoll ger frihet. Det gäller inte plattformsföretagen där spelreglerna ställs av den som äger plattformen.

Plattformsstrategi utifrån fyra eror

Begreppet plattform går att definiera på många olika sätt. Ett sätt är att beskriva plattformsstrategi är utifrån fyra tidsmässiga eror: torget som plattform, industriplattform, programvaruplattform och webbplattform. 

Bilindustrin får ofta tjäna som exempel på en bransch där industriplattformar har en stor betydelse. Här har plattformsstrategier använts i över hundra år. Plattformen utgör både en teknisk standard och en uppsättning av arbetsmetoder samtidigt som den utgör en del av produktionskulturen. Upplägget ger lägre kostnader för administration, utveckling, produktion och dessutom en snabbare produktutveckling.

Grunden för detta plattformstänkande är ett system i två delar. En del utgör en kärna där variationen är liten. Den rör sig långsamt och utgör en stabilitet, en plattform. Denna stabila del ger möjlighet att på ett enkelt sätt variera sig – det finns en del som är snabbrörlig – agilt.  

Gates, Grove och Jobs

Inom programvaruutveckling och digital teknologi används begreppet mjukvaruplattform. Bill Gates (Microsoft), Andy Grove (Intel) och Steve Jobs (Apple) är tre personer som har lyckats med strategin att inte enbart fokusera på produkterna utan lika mycket på att utveckla industristandarder för att ge det egna företaget en central position i ett affärsekosystem. Begreppet ekosystem eller affärsekosystem sätter ljuset på hur den egna verksamheten interagerar med andra företag och samhällsinstitutioner. Ett affärsekosystem beskriver hur olika aktörer, teknologi och tjänster hänger samman och samverkar för att skapa ett kundvärde. Det reducerar friktion för kunder och gör det lättare för dem att växla mellan olika relevanta tjänster. 

De webbaserade plattformarnas framgång är samtida med internets framväxt. Verksamheter som Ebay och Craigslist startades på 1990-talet och bidrog till stora förändringar. Ebay kan få symbolisera starten på e-handeln, som har påverkat och haft inflytande över handeln i hög utsträckning, och Craigslist, som är en webbaserad köp- och säljmarknad som vände upp och ner på den amerikanska tidningsbranschen eftersom annonsintäkterna snabbt flyttade från lokala tidningar till Craigslist. Intermediära, eller tvåsidiga, plattformar av detta slag har varit ett begrepp inom näringslivet och tekniksektorn under mer än ett decennium och sociala plattformar sedan mitten av 1990-talet. Även om de sociala plattformarnas affärsmodell i hög utsträckning baseras på en uppmärksamhetsmodell kan de även ses som industriplattformar: Miljontals applikationer har byggts på den grundläggande konstruktioner som exempelvis Facebook utgör. Och just detta företag och plattform har en relation till en stor mängd av de mest använda webbplatserna i världen. De har en stark position i ett affärsekosystem.   

Stabilt och agilt samtidigt

En viktig anledning till framgångarna för plattformsstrategin som modell och varför är framväxten av plattformar så stark inom näringslivet är kombinationen av stabilitet och agilitet samtidigt. En stabil grund som gör det möjligt att vara snabbrörlig och att ständigt skapa nytt. Att tänka utifrån en plattformsstrategi kan för en organisation med verksamhet på många olika platser kunna en agilitet utan att riskera eller offra den effektivitet och pålitlighet som en mer traditionell styrning erbjuder.

Vi vet att plattformsföretagen spelar en central roll i den ekonomiska, affärsmässiga och samhälleliga utvecklingen. Och sådana företag kommer inte att bli färre. Snarare tvärtom. De kommer att ha en avgörande inverkan på näringslivet framöver. De företag som vill vara med i matchen under de närmaste tio, tjugo åren behöver definiera en plattformsstrategi för sin verksamhet, oavsett om strategin innebär att företaget bygger en egen plattform, positionerar sig i ett befintligt ekosystem eller nyttjar de globala plattformsföretagen. 

En tongivande insikt jag fått under arbetet med min nya bok Stabil och agil kedja är att när världen tycks vara allt mer snabbföränderlig och svårbedömd är det ingen som har facit. Den enda möjligheten som finns är att ha ett öppet sinne och vara oerhört nyfiken. Lika viktigt är kanske att kontinuerligt ifrågasätta hur världen fungerar och ompröva de grundläggande antaganden som den egna verksamheten vilar på. Jag hoppas du vill diskutera, reflektera och skapa en bättre värld. Gärna tillsammans med mig. 

Vänligen

Peder Söderlind

Peder Söderlind är författare, researcher och tjänstedesigner. Han har grundat och är vd för det svenska SaaS­bolaget Glykol, som hjälper ledande kedjor att effektivisera kvalitetsstyrning och riskbedömning på skala. Stabil och agil kedja är hans tredje bok. 

Du följer Peder på linkedin.com/in/peder­soderlind och når honom på peder@glykol.com