Kvalitetsrörelsen har visat sig ha en imponerande förmåga att utvecklas. Efter fyra generationer rör sig kvalitetsrörelsen in i ett nytt paradigm och en femte generation som formar framtidens kvalitetsutveckling – Quality 5.0 – med ett övervägande fokus på hållbarhet. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel lyfter vi fram fem teman som har identifierats som särskilt viktiga för framtidens kvalitetsutveckling under det kommande decenniet. Med detta vill vi bidra till den framväxande agendan för kvalitetsutveckling 2030.

Forskningen baseras på omfattande data som samlats in under en process som genomfördes i två steg i samproduktion med SQMA (Swedish Quality Management Academy*) och SIQ Excellence Center** (medlemmar i SIQ intressentförening med särskilt intresse för forskning). Först genomfördes en workshop med 22 forskare och tillsammans med kvalitetschefer och sedan en uppföljande workshop med 20 forskare och kvalitetschefer. Processen planerades i samproduktion med näringsliv, offentlig sektor och lärosäten.

Resultaten lyfte fem viktiga teman i agendan för framtidens forskning om kvalitetsutveckling:

1) Tillämpade systemperspektiv

2) Stabilitet i förändring

3) Modeller för smart självorganorganisering

4) Integrering av hållbar utveckling

5) Högre syfte som ger energi till kvalitetsutvecklingsarbetet

I processen identifierades även en positiv kärna inom framtidens förändringsdrivna kvalitetsutveckling. Kärnan utrycks som kärnvärden som behöver bevaras och vårdas i framtiden.

1) Tillämpade systemperspektiv betonar vikten av att främja kunskap om ett bredare systemperspektiv. Det handlar om att skapa en bild av kunder och intressenter på olika organisatoriska nivåer. Kunskapen skulle kunna ge oss en bättre förståelse för värdeskapande processer. Med detta som grund kan vi även utveckla förmågan att se ett tids- och livscykelperspektiv. Det kan till exempel handla om en metall som levereras från återvinning för att upparbetas till en bilkomponent och som sedan återvinns när bilen skrotas. Modeller för kvalitetsledning förespråkar ofta systemperspektiv, men en viktig fråga här är hur vi kan nyttja systemperspektivet för att utveckla kvalitetsledning.

2) Förändringsstabilitet betonar vikten av att främja kunskap om dynamiken mellan stabilitet och förändring. Den nya kunskapen skulle kunna leda till förbättringar av modeller för att leda och styra genom snabba förändringar. Det kan också leda till förbättrade arbetssätt för att driva förändring och stabilitet samtidigt. Sammanfattningsvis är en vägledande fråga för temat hur framtidens kvalitetsutveckling kan betrakta stabilitet och förändring som potentiella synergiska allierade.

3) Modeller för smart självorganisering betonar vikten av att främja kunskap och praxis med anknytning till självorganisation och självstyrande team. De smarta självorganisationsmodellerna, som detta tema syftar till att uppnå, är praktiskt validerade modeller som kan ge ledare ett stöd i att kombinera och balansera självorganisering och självstyrande team med ett traditionellt ledarskap. Frågor inom detta tema cirkulerar kring hur vi kan lära av teori, av andra och av nya experiment för att stötta självorganisering.

4) Integrering av hållbar utveckling betonar vikten av att utveckla hur framtidens kvalitetsutveckling integreras med ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Forskningsbehovet handlar även om behovet av att bygga ny kunskap som förbättrar kommunikationen om detta för att uppnå och påskynda integrationen av hållbar utveckling inom området.

5) En allt större empiri pekar på att ett högre syfte, såsom hållbar utveckling, utgör en stark drivkraft för förbättringar och hjälper att driva fram resultat i organisationer. En viktig frågeställning är hur vi kan länka samman en verksamhets kvalitetsutveckling med det högre ett högre syfte såsom en hållbarare framtid?

Med detta skrivet, vad ligger då i kärnan i framtidens agenda för kvalitetsutveckling?

Jo, kvalitetsutveckling har traditionellt arbetat med att rikta in organisationen mot ett högre syfte såsom kundtillfredsställelse. Det finns även en unik förmåga att utveckla och tillämpa modeller som strävar efter förståelse av helheten och komplexiteten i samhället där samarbete och system står i fokus.

I allt utvecklingsarbete betonas organisationens människor som de viktigaste resurserna som gör att organisationer lär, utvecklas och lyckas. Samtidigt är förståelsen för variation och robusthet med en tradition i tillförlitlighet och statistik en viktig kärna att bevara och vårda. Denna tradition har utvecklat verktyg och tankesätt för att förstå våra processer, såväl inom forskning som i praktiskt arbete.

Det finns en vetenskaplig och samtidigt praktiknära och behovsdriven forskning som har utvecklad kunskap om samproducerande metoder i partnerskap med både offentlig verksamhet och näringsliv. I denna forskningsfora finns det ett ideal med förväntningar och metoder att möjliggöra ständiga förbättringar, innovation och utveckling med ett allt bredare intressentperspektiv.

Forskningen bakom denna blogg finns att läsa utan kostnad i artikeln ”Quality 2030: quality management for the future” med nedan referens och på följande länk: https://doi.org/10.1080/14783363.2020.1863778

Vi ser fram emot fortsatt samverkan i framtidens kvalitetsutveckling!

Anders Fundin, Forskningsledare SIQ och professor Mälardalens högskola

Johan Lilja, Docent Mittuniversitetet

Yvonne Lagrosen, Docent, Mälardalens högskola

Bjarne Bergquist, Professor, Luleå tekniska universitet

Referens:

Anders Fundin, Johan Lilja, Yvonne Lagrosen & Bjarne Bergquist (2020) ”Quality 2030: quality management for the future”, Total Quality Management & Business Excellence,
DOI: 10.1080/14783363.2020.1863778

*Forskning och SQMA med 8 lärosäten: https://www.siq.se/forskning-sqma/

**Forskningsnätverket SIQ Excellence Center: https://www.siq.se/medlemsformaner/natverk/excellence-center/