Category Archive: Blogg

  1. Ledarskapets utmaning

    Kommentarer inaktiverade för Ledarskapets utmaning

    Och vad blir då svaret? Hur kan du veta vad som blir rätt åtgärd, hur undviker du att hela dagen fylls av att fatta snabba beslut med ryggmärgen? Att bli dagens hjälte här och nu, och få känslan av att du inte räcker till för att arbeta långsiktigt?

    Det finns helt klart ett svar, och det är inte enkelt! Många av oss med ansvar för en verksamhet är rekryterade på vår förmåga att lösa uppkomna problem, att aktivt styra i den uppkomna situationen.

    Men din uppgift är kanske inte att styra?

    Kanske är din uppgift att leda andra genom att bygga ett robust system, ett system som står stadigt i alla förändringar. Uppkomna utmaningar kan lösas av engagerade motiverade medarbetare, med ansvar för den dagliga styrningen av verksamheten. Medarbetarna förstår ert ”varför”, dvs vilket värde ni skapar för de ni finns till för. De har också fått förutsättningar för att se sina resultat, analysera, utveckla bättre arbetssätt i samverkan, och med tillit testa och införa nya lösningar.

    Att leda handlar om att staka ut kursen, att vara övertydlig och orubblig kring verksamhetens fokus.

    Vi på SIQ menar att ledstjärnan är att arbeta med de fem framgångsfaktorerna: skapa värde med kunder och intressenter, leda för hållbarhet, involvera motiverade medarbetare, utveckla värdeskapande processer samt förbättra verksamheten och skapa innovationer. Du som leder verksamheten behöver veta hur ni arbetar inom vart och ett av dessa områden, och sätta fokus på de områden som behöver stärkas.

    För att veta vad som behöver stärkas erbjuder vi på SIQ flera olika utvärderingsalternativ, där du kan få svar på dels era styrkor, och dels era främsta förbättringsområden. Den mest genomgripande av dessa verktyg är Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Under kommande året kommer vi tillsammans med er vidareutveckla dessa verktyg.

    Ta denna möjlighet du också, antingen att utvärdera din (eller annans!) verksamhet och/eller att delta i utvecklingen av utvärderingsverktygen. Samtidigt utvecklas din förmåga att leda din verksamhet mot allt större framgång, att hålla kursen när det stormar!

    Läs gärna mer om vårt utvecklingsprojekt och kontakta mig om du vill bidra till utvecklingen av Utmärkelsen Svensk Kvalitet!

    Anne-Charlotte Holmgren

    Bästa hälsningar,

    Anne-Charlotte Holmgren
    Skribent på Quality 5.0 Forum och verksamhetsutvecklare på SIQ

    E-post: anne-charlotte.holmgren@siq.se
    Telefon: 031-723 17 07

  2. Digitaliseringshaussen – välfärdens räddare?

    Kommentarer inaktiverade för Digitaliseringshaussen – välfärdens räddare?

    Beställarna måste nu formulera egna visioner och strategier, inte minst för att slippa hamna i händerna på de uppvaktande IT-leverantörerna. Hur ska det gå till? Sökljuset riktas mot skapa vidgat ansvarstagande i rollerna som brukare, medborgare, ledare och medarbetare inom ramen för samhällskontraktet. Sett ur exempelvis medborgarens perspektiv har individens miljöansvar liksom mer av egenansvar för rehabilitering i vården så långt burit syn för sägen.

    Ett nödvändigt paradigmskifte som kräver krafttag. Regeringen bör ta initiativet.

    Det spåret måste nu breddas och fördjupas:

    1. Brukaren – från mottagare till medagerande
      Framgångsfaktorn inom skola och vård är att motivera och engagera den enskilde individen att ta ansvar samtidigt som hen får ökade möjligheter att påverka sin situation. Läraren bör tränas i relationskompetens för att bättre motivera eleven att vilja lära och sluta stöka. Patienten med hög riskfaktor för, eller drabbad av, livsstilssjukdom bör på liknande sätt ta ansvar för sin hälsa efter förmåga. Starta arbetet i riskgrupper där några få procent förbrukar en stor del av resurserna. Här handlar det både om att bygga upp stödjande strukturer (regelverk) som att utveckla olika individuella metoder och tekniker. Inom skolan kan en sådan strukturåtgärd vara att ett regelverk där lärarens auktoritet förstärkas och tydliggöras. Digitala tjänster kan användas i olika stödjande sammanhang som vid metodutvärdering av undervisning i skolan och hälsoövervakning/egenvård i hemmet. Kontinuerliga relationer upprätthålls både via fysiska och digitala kontakter och möten. Digitalisering kan då stimulera. Utgångspunkten är ett utökat samhällskontrakt som bygger på den enskildes medverkan, påverkan och ansvarstagande.
    2. Medborgaren – mer för skattepengarna
      Det som under arbetsdagen skapar värde och resultat för den man är till för måste prioriteras är väl en självklarhet. Så fungerar dessvärre inte vardagen i praktiken. Inom svensk offentlig verksamhet är vi jämförelsevis svaga i att använda optimal tid för det värdeskapande personliga mötet med eleven, brukaren eller patienten. Här måste utvecklas nya arbetssätt och mindre prioriterade uppgifter skalas bort. Inom skolans värld finns det avtalsstyrda aktiviteter som reducerar det personliga mötets centrala roll. Sjukhusläkare träffar patienter  en femtedel av arbetstiden, medan läkare på vårdcentraler har det motsatta förhållandet med patientöverbelastning. Socialsekreterare som arbetar med utsatta barn har å andra sidan i genomsnitt personlig kontakt bara tio minuter om dagen enligt en nationell studie.
    3. Medarbetaren – ledarskap och engagemang för medagerande
      Allehanda lagstiftning för att ta tillvara brukarens rättigheter har inte sällan fått den effekten att verksamheter görs ängsliga. Ledstjärnan blir att skydda sig från formella fel framför sikta på toppresultat. Om en resultatkultur ska uppnås bör man intressera sig för hur den enskilde ledaren/medarbetaren/teamet värderas (belöningssystemet).  Det som på allvar uppmärksammas av högsta ledningen styr beteendet och därför krävs ett både medkännande och resultatorienterat ledarskap där resultatansvaret inte ensidigt bara är ekonomiskt.

    Plattformen i utvecklingsarbetet för att klara välfärden är i grunden politisk och bör utgå från stimulera individen att bli största resursskaparen. Det personliga mötet utgör då basen. Via metodutveckling, individanpassning, rätt använd tid, rätt nyttjad välfärdsteknologi och förenklad sekretesslagstiftning. Dagens teknokratiska digitalisering och oinspirerande styrmodeller sorteras bort eller graderas upp och kopplas till en levande värdegrund som inkluderar de tre perspektiven ovan. Ett nödvändigt paradigmskifte som kräver krafttag. Regeringen bör ta initiativet.


    Bästa hälsningar,

    Bengt Wellermark
    Gästskribent

  3. Svenska skolor skapar studiesituationer i toppklass

    Kommentarer inaktiverade för Svenska skolor skapar studiesituationer i toppklass

    Det känns verkligen belönande att få hjälpa till i processen med Kvalitetsutmärkelsen. Att få hjälpa till att identifiera och lyfta fram förebilder inom kvalitet och hållbarhet i skolans värld känns viktigt och angeläget. Faktiskt känns det extra viktigt eftersom många upplever skolan som ett problemområde. Mycket av den offentliga diskussionen fokuseras runt negativa nyheter: fallande Pisa-resultat, lärarnas utsatta situation, brister i likvärdighet mellan skolor och arbetsmiljöproblem för både elever och lärare. Det är svårt att komma undan denna bild i medierna.

    Men det finns också en annan sida av svensk skola, och det är mot den som Kvalitetsutmärkelsen vill rikta sökarljuset: Svenska skolor som genom tydligt och värdebaserat ledarskap skapar studiesituationer i toppklass. Där både elever och lärare mår bra och presterar bra, och där också resultaten blir ständigt bättre. Skolor och förskolor som kan agera förebilder – inte nödvändigtvis genom att de åstadkommer mycket bättre resultat än alla andra, utan genom att de åstadkommer bästa möjliga resultat givet sina förutsättningar.

    Stark teamkänsla och med stort engagemang för medarbetarnas välmående

    Rent psykologiskt är det väldigt viktigt att lyfta fram dessa goda exempel. Skolvärlden är full av engagerade lärare och skolledare som vill åstadkomma fantastisk utbildning för våra barn och ungdomar. Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola visar att detta inte bara är möjligt utan också fullt nåbart – under förutsättning att man tar sig an arbetet på ett genomtänkt sätt och med fokus på rätt saker. Det är också möjligt att uppnå utan att slita ut sig: kännetecknande för organisationer som erhåller utmärkelsen är att de jobbar bra ihop med stark teamkänsla och med stort engagemang för medarbetarnas välmående.

    Med ett ledarskap som tar sin utgångspunkt i att både ledare, lärare, elever och övrig personal mår bra ökar chansen markant att skapa arbetssätt som faktiskt gör skillnad för resultaten. Det vi på SIQ och vår managementmodell kan bidra med är en bra ledstång och forskningsbaserade framgångsfaktorer att stötta sig på i den långsiktiga utvecklingen av organisation och ledarskap. Det är något annat än politiskt motiverade snabbfix-åtgärder som bara skapar oro och känslan av att inte vara betrodd.

    För de verksamheter som anmält sig vidtar nu en period då de i ord, bild och tabeller kommer att beskriva hur de arbetar och vilka resultat de får. Under hösten blir de sedan utvärderade av team med examinatorer och efter domarkommitténs möte i november hoppas vi alltså återigen kunna presentera ytterligare några inspirerande, välförtjänta mottagare av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola.

    Det ser jag fram emot!

    Ola Ljunggren Bergeå
    Koordinator, Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola

    PS: Om du arbetar i (för)skolan och är intresserad av att delta – tveka inte att kontakta oss på SIQ direkt så kan vi hjälpa dig att förbereda dig på bästa sätt inför nästa års omgång. Välkommen!

  4. 1000 miljarder anledningar att förbättra!

    Kommentarer inaktiverade för 1000 miljarder anledningar att förbättra!

    Men det här är väl knappast något nytt säger någon. Kanske inte, vilket knappast gör saken bättre och ännu mer motiverar att vi talar om det. Kvalitetsbristkostnader kommer nämligen i många skepnader och är inte nödvändigtvis synliga för ögat eller i organisationens kassationslåda. Omarbete, dubbelarbete och uteblivit arbete är bara några få varianter som lätt går under radarn i allt för många sammanhang.

    Effekterna kan däremot bli betydligt mer påtagliga. Såväl för den enskilda individens välbefinnande, som för organisationers konkurrenskraft och för samhället i stort.

    Att göra rätt saker på rätt sätt

    Kostnaderna för kvalitetsbrister kan i vissa fall uppgå till mer än 30 procent av en verksamhets hela omsättning p.g.a. produkter, tjänster och processer inte möter olika intressenters krav och förväntningar. Satt i relation till AB Sverige talar vi alltså om hela tusen miljarder!

    Att minska kvalitetsbristkostnader handlar ytterst om att göra rätt saker på rätt sätt i större utsträckning än idag. Samtidigt som flera av framgångsfaktorerna för detta är kända ser vi tecken på att många organisationer läcker resurser i onödan.

    • Förståelsen för det som skapar kundvärde är mer kritiskt än någonsin. Trots det visar SKIs kundnöjdhetsmätningar en vikande resultattrend sedan 2010, glädjande nog med ett litet trendbrott för 2018.
    • Ledarskapets förmåga att utveckla hållbara verksamheter där organisationens samlade kompetens tas tillvara är en av våra största ledningsutmaningar enligt SIQs senaste framtidsstudie.
    • Gallups ”state of the global workplace” indikerar att endast ca 14% av Sveriges medarbetare aktivt är engagerade i verksamheten och dess utveckling.

    Så är det viljan, förmågan eller tiden att förbättra som saknas?

    Ett snabbt och enkelt sätt att få en uppfattning om detta är att spegla den egna verksamheten i Tusenmiljarder testet.

    Men en varning är på sin plats, tusenmiljarder kan ta ett par minuter av din tid!

    Michael Westher

    Bästa hälsningar,

    Michael Westher
    Skribent på Quality 5.0 Forum och affärsutvecklare på SIQ