Det vi då behöver göra för att skapa och leverera bästa möjliga värde för och tillsammans med eleverna, för att de ska nå så långt som möjligt, är att se vad forskning visar är mest framgångsrikt och utifrån det se hur vi gör och vilka verktyg vi använder för att nå dit.

Ordet excellens kan ge olika konnotationer. För oss betyder det att vi alla blir våra bästa jag och det innefattar både prestation och välbefinnande. Det gäller såväl elever som medarbetare och allt vi gör i hela organisationen, för om eleverna ska nå så långt som möjligt behöver också medarbetare och organisation sträva efter att frigöra optimal potential. Excellens anger då en riktning om att vi alla strävar efter det allra bästa. Detta ingår i vår vision som tillsammans med vårt ledarskap är de viktigaste redskapen i arbetet i denna riktning.

Mål före nulägesanalys

Coachande ledarskap inbegriper både förhållningssätt och konkreta verktyg. Coachning innebär att frigöra optimal potential genom att engagera självet i var och en av oss. I den ”vassaste” modellen av coachning formuleras mål före nulägesanalys, en för oss helt avgörande framgångsfaktor, som också lett till mycket goda resultat inom de flesta områden i vår verksamhet, till exempel gällande elever, medarbetare och ekonomi. Genom att först formulera höga och utmanande mål riktas kraft och energi mot målet i stället för att hindras av utgångsläget. Risken med att befinna sig i nuläget först och för mycket är att utveckling mot högre mål bromsas. Jag har inte hittat något annat ledarskap som så kraftfullt bidrar till att nå så långt som möjligt.

Eftersom coachning handlar om att ta fram det unika hos var och en och att allas bidrag tas tillvara skapas starkt engagemang och medskapande medarbetare, vilket i sin tur leder till hållbarhet på flera plan. Inte minst för att medarbetare både äger och bär upp verksamhetens kultur och struktur. Vår lednings-/styrprocess är uppbyggd utifrån coachmodell och alla våra organisatoriska strukturer både för långsiktig utveckling och ständiga förbättringar genomsyras av detta. I modeller för att beskriva vår verksamhet använder vi också bilder som visar hur förändringskraften riktas uppåt/framåt.

Alla professioner bidrar mot excellens

Tillämpande av det coachande ledarskapet gentemot skolans uppdrag i styrdokument och regelverk bidrar till alla professioners medskapande i alla relevanta områden. Det innebär att rektors distribuerade pedagogiska ledarskap kan omsättas och fungera fullt ut i praktiken samt att hela verksamheten bedrivs så effektivt det bara går. All väsentlig utveckling sker inom organisationen, med kontinuerlig input genom systematisk omvärlds- och framtidsspaning samt kompetensutveckling.

Lednings- och styrprocess

Med målet i sikte

Synergigivande områden till coachning, som forskning också visar är framgångsrika, är bedömning för lärande (BFL)/formativ bedömning, dynamiskt mindset och GRIT.

Genom coachande ledarskap har vi både fått syn på och fått redskap för hur vi kan använda SIQ Managementmodell, med områden som forskning visat är framgångsrika, och vi har på så sätt arbetat med att utveckla flera delar som lyfts i modellen. Det ledde till erhållande av Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2019 och vår verksamhet placerades på nivå sex (av sju). Nivå sex beskrivs som extrem och sällsynt. Nivå sju är i princip ouppnåelig. Under hela hösten 2019 kändes det också som vi levde vår vision. Detta hade inte varit möjligt utan långsiktigt utvecklingsarbete genom coachande ledarskap och SIQ:s excellensmodell.

Referenser

• Black, P., & Wiliam, D. (1998). Inside the Black Box. GL Assessment.
• Duckworth, A. (2017). GRIT – Konsten att inte ge upp. Natur & kultur.
• Dweck, C.S. (2008). Mindset – The new psychology of success – How we can learn to fulfill our potential. Ballantine Books.
• Harris, A. (2018). Distribuerat ledarskap – Perspektiv, förutsättningar och möjligheter. Studentlitteratur.
• Liljenberg, M. (2018). Distribuerat ledarskap och förbättringsarbete – Lärares och skolledares praktik. Studentlitteratur.
• Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Norstedts.
• SIQ Managementmodell 2019.
• Skolinspektionens rapport 2012:1. (Definition rektors pedagogiska ledarskap s. 6)
• Skollagen, 1 kap. § 4, 5. (SFS 2010:800)
• Stober, D.R., & Grant, A.M. (2006). Evidence Based Coaching – Handbook. Wiley.
• van Dijk. G. (2020). School leadership in a sustainable perspective. http://www.battreskola.com/wp-content/uploads/2020/01/Gerda-van-Dijk.pdf (2020-04-05).
• Whitmore, J. (2018). Coaching för bättre resultat – Principer och strategier för coachande ledarskap. Natur & kultur.

Med vänliga hälsningar,