"Hur vet du det?”

Viktigaste valfrågan.

Årets svenska valrörelse blir säkerligen som vanligt en dragkamp mellan olika politiska förslag. Men mer än tidigare kan det också bli diskussion om vad som faktiskt är sant och relevant. Det skriver SIQs vd Mats Deleryd i SvD tillsammans med företrädare för 52 andra organisationer.

Årets svenska valrörelse blir säkerligen som vanligt en dragkamp mellan olika politiska förslag. Men mer än tidigare kan det också bli diskussion om vad som faktiskt är sant och relevant. Det skriver SIQs vd Mats Deleryd i SvD tillsammans med företrädare för 52 andra organisationer.

Med dagens nästan obegränsade tillgång till forskningsresultat och evidensbaserad kunskap borde politiker ha kvalificerade underlag för sina förslag och goda möjligheter att bidra till en positiv samhällsutveckling. Men det offentliga samtalet handlar just nu snarare om hur demokratin kan sättas på prov av förvrängda fakta, förutfattade meningar och falska nyheter. Säpo har också varnat för att främmande makt kan komma att försöka påverka opinionen i olika sakfrågor inför valet.

Samtidigt efterfrågar den svenska allmänheten en mer kunskapsbaserad politik. Bara sex procent av befolkningen menar att svenska politiker främst grundar sina åsikter och ståndpunkter på fakta. Det visar en ny undersökning som Vetenskap & Allmänhet har låtit Sifo göra. Nästan hälften av de tillfrågade menar att politiker utgår ungefär lika mycket från fakta och värderingar, medan 28 procent anser att värderingarna väger tyngst.

I flera opinionsmätningar har väljarna rankat sjukvård och lag och ordning som två av de viktigaste valfrågorna. En majoritet i Sifo-undersökningen menar att politiker tar för lite hänsyn till vetenskapliga fakta när de uttalar sig inom båda dessa områden. Oavsett partisympati är "för lite hänsyn" det vanligaste svaret. Bara 26 respektive 31 procent menar att politiker tar lagom stor hänsyn till vetenskapliga fakta i just dessa två frågor.

Naturligtvis kan vetenskap väga olika tungt i olika sakfrågor. Politiker behöver också ta hänsyn till annat, som ekonomi, opinion och värderingar. Samtidigt är samhällets utveckling helt beroende av välunderbyggda beslut. För att få väljarnas förtroende behöver partierna tydligare visa hur de kommit fram till sina ståndpunkter.

I dag, när manifestationer för vetenskap hålls världen över, inleder vi därför Hur vet du det? ett politiskt obundet initiativ för att uppmuntra till en mer kunskapsbaserad valrörelse. Hur vet du det? är en enkel men effektiv fråga att ställa till folkvalda, forskare – och till sig själv.

För att kunna hämta stöd i fakta och forskning vill vi bidra med ytterligare sex frågor:

Är det för bra för att vara sant?

Ibland beskrivs något som ett vetenskapligt "genombrott". I vissa fall är det så, men oftast inte. Forskning bygger på tidigare kunskap och växer fram steg för steg. Därför tar det tid innan vi har säkra fakta.

Är det hela bilden?

Det kan vara frestande att luta sig mot studier som bekräftar de egna åsikterna. Men om vi vill basera beslut på vetenskap måste vi se till den samlade kunskapen på området – även när den inte stämmer med vår världsbild.

Vad säger andra studier?

Ju fler studier som kommer fram till samma resultat, desto stabilare blir kunskapen. När en studie kommer fram till ett visst resultat medan andra pekar på motsatsen finns det anledning att vara extra försiktig.

Går det att jämföra?

En studie på möss säger inte alltid något om människor. Forskning om några individer kan inte överföras till hela befolkningen. Att två resultat stämmer överens betyder inte självklart att orsaken är densamma.

Vad är sammanhanget?

Resultat från forskning kan vinklas och tolkas på olika sätt. Något kan ha ökat med 2 procent i år, men minskat med 20 procent över en tioårsperiod. Vad är mest betydelsefullt?

Går det att förklara enklare?

Det är lätt att bli bländad av svåra ord och krångliga formuleringar. Ibland används de när någon inte lärt sig förklara på ett enkelt sätt, ibland för att dölja osäkerhet och slippa granskning. Därför måste vi alla fortsätta fråga tills vi förstår.

Vi vill ha en valrörelse som möjliggör väl underbyggda val; där skillnaden mellan värderingar och fakta är tydlig. Därför uppmanar vi alla som kandiderar till politiska uppdrag i kommuner, landsting och riksdag att mycket mer än hittills lyfta fram forskningsresultat och vetenskap i debatten. Vi kan alla enkelt bidra. Våga fråga: Hur vet du det?

Helén Pettersson, förbundsordförande ABF
Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten
Jennifer Andersson, förbundsordförande Astronomisk Ungdom
Karolina Kjellberg, vd bNosy
Stefan Bengtsson, rektor och vd Chalmers
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef TCO
Roberto Rufo Gonzalez, projektledare Consupedia
Katja Vatanen, ordförande Endometriosföreningen
Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige
Cecilia Winberg, vice förbundsordförande Fysioterapeuterna
Eva Wiberg, rektor Göteborgs universitet
Jenny Larsson, ordförande Humtank
Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous
Magnus Huss, förbundsdirektör och vvd IKEM – Innovations- och kemiindustrierna
Jennie Turner, tf verksamhetsansvarig, Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg
Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret
Sofia Larsen, förbundsordförande Jusek
Tuula Teeri, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
Lisa Sennerby Forsse, preses Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
Göran K. Hansson, ständig sekreterare, Kungl. Vetenskapsakademien
Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet
Bodil Nilsson, ordförande LMNT – Föreningen för lärarna i Matematik, Naturvetenskap och Teknik
Torbjörn von Schantz, rektor Lunds universitet
Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Kerstin Tham, rektor Malmö universitet
Christoph Quitmann, direktör MAX IV-laboratoriet
Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet
Britt-Marie Lidesten, föreståndare Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik
Ann-Marie Pendrill, föreståndare Nationellt resurscentrum för fysik
Ivar de la Cruz, förbundsordförande Naturvetarna
Anna Sjöström Douagi, programchef Nobelcenter
Thomas Strand, ordförande Rifo – Sällskapet riksdagsledamöter och forskare
Göran Blomqvist, vd Riksbankens Jubileumsfond
Mats Deleryd, vd SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling
Ann Follin, överintendent Statens museer för världskultur
Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening
Anne-Sofie Mårtensson, ordförande Svenska fysikersamfundet
Lars Hultman, vd Stiftelsen för Strategisk Forskning
David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden
Christine Sundberg Carendi, vd Svenska Science Centers
Kristina Billberg, ordförande Sveriges Farmaceuter
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Kristian Pietras, ordförande Sveriges unga akademi
Mats Ericson, förbundsordförande SULF – Sveriges universitetslärare och forskare
Gustav Amberg, rektor Södertörns högskola
Peter Skogh, museichef Tekniska museet
Elin Lydahl, vd Tom Tits Experiment
Jennie Ekbeck, vd Umeå Biotech Incubator
Linnea Suomenniemi, ordförande Unga Forskare
Cissi Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet
Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet