Känner du engagemang för ditt arbete?

Läs Åsa Rönnbäcks senaste blogg

Det finns i forskningen en tydlig koppling mellan sättet att leda och medarbetarnas engagemang. Vad är då felet på dagens ledarskap och ledning? Borde svenska organisationer ledas på ett annat sätt?

Det har bedrivits mycket forskning om hur man leder en organisation för framgång. Ny forskning från Chalmers visar att det handlar om ledarna och medarbetarna – det är människorna som har störst påverkan på en organisations resultat. Hur kommer det sig att det finns så mycket kunskap, kurser och litteratur i detta ämne och trots det är majoriteten av svenskar oengagerade på jobbet?

I den senaste Gallup-undersökningen från 2017 ”State of the Global Workplace” visar den att endast 14%(!) av medarbetarna i Sverige är engagerade på sitt arbete. Endast 14% känner engagemang för sitt arbete och en stark koppling till sin organisation. Dessa 14% driver utvecklingen och tar verksamheten framåt. 75% av svenskarna är oengagerade. De går till jobbet för att få sin lön. De har ingen energi för sitt arbete eller sin organisation. 11% är aktivt oengagerade. Dessa är inte bara missnöjda med sitt arbete, utan de underminerar också sina engagerade kollegors arbete. Denna brist på engagemang innebär inte bara enorma kostnader i form av produktionsbortfall utan det påverkar hur människor mår på jobbet, där psykisk ohälsa utgör nästan hälften av alla sjukskrivningar i Sverige.

Det finns i forskningen en tydlig koppling mellan sättet att leda och medarbetarnas engagemang. Vad är då felet på dagens ledarskap och ledning? Borde svenska organisationer ledas på ett annat sätt?
Vi som har ett arbete att gå till har både ett privatliv och ett yrkesliv. I privatlivet finns det idag, i Sverige åtminstone, inga tydliga hierarkier i våra familjer. Alla, inklusive barnen, är med och fattar besluten om vad vi ska äta, vad vi ska göra på helgen och var vi ska semestra. Svenska familjer är självorganiserade och de flesta klarar sig helt själva. Det är inte konstigt att vi, självständiga, demokratiska och jämlika svenskar finner att dagens sätt att leda organisationer inte harmonierar med svensk kultur. När vi går till jobbet har vi en chef som bestämmer över oss. Vi har inte tillgång till all information, utan vi blir tilldelade den information som vi anses behöva för att lösa våra arbetsuppgifter. Vi tvingas arbeta med människor som inte delar våra värderingar. Vi har begränsat handlingsutrymme. Många av oss går till en arbetsplats med en kultur som skiljer sig radikalt från kulturen vi har i våra hem. Det kanske inte är så konstigt att endast 14% är engagerade på jobbet?

Om jag tänker på mitt eget yrkesliv när jag har gjort mest nytta och varit som mest engagerad, då har det varit i organisationer med hög grad av decentralisering. Cheferna har givit mig ett stort handlingsutrymme, ett förtroende att agera, och jag har haft ett samarbete med kollegor som delar samma värderingar som jag. Det har varit prestigelöst, utvecklande, roligt, och samtidigt professionellt, effektivt och kundfokuserat. I dessa organisationer har cheferna inte varit aktivt närvarande, utan endast skapat de rätta förutsättningarna.

När jag läser ny litteratur om hur organisationer bör ledas i framtiden för att hantera utmaningar och anpassas till de nya generationerna, lyfter man fram självorganiserade team, att kapa chefsled, skapa en hög grad av handlingsutrymme för alla medarbetare, att leda mer genom värderingar och mindre genom kontroll och styrning. Jag kan inte annat än instämma. Chefen bör vara en möjliggörare, den som ger stöd om stödet behövs och den som skapar handlingsutrymmet. Chefen bör inte vara den som styr, kontrollerar, tror sig veta bättre än medarbetarna, och som håller på information för att skapa en känsla av makt och kontroll.

Jag tror inte att jag är ensam, utan jag tror att många svenskar skulle välkomna en sådan utveckling, då det bättre överensstämmer med svenska värderingar. Jag tror starkt på att engagemanget på svenska arbetsplatser skulle öka genom en sådan utveckling.

Under våren tog SIQ initiativet till ett upprop – #Qualityfempunktnoll. Syftet med uppropet är att svenska organisationer och företag behöver nya organisationsformer och ledningsmodeller, som skapar ett ökat engagemang hos medarbetarna, ökat värde för kunder och intressenter samt en ökad förmåga att kunna hantera den höga förändringstakten. Håll dig gärna uppdaterad om nästa steg och bidra till uppropet genom att skriva upp dig på #Qualityfempunktnoll.

Skriv upp dig här